Vågen är inte alls min bästa vän just nu, stannat på en platå, jobbigt även om jag visste att det skulle komma någon gång. Försöker motivera mig så gott det går, skurit ner på onyttigheter (kolhydrater och socker) och jag "tjuvväger" mig inte på gymmet (sänker och stressar mig bara inför torsdagen). Så hoppas att detta ska göra susen, någon gång har jag flygit över den här tjocka väggen som står framför mig just nu, jag SKA över, på andra sidan väntar en våg där siffrorna sjunker!
Men inget förbättras just nu av stress och inställda träningspass då barnen varit/är sjuka. De två små var sjuka förra veckan och hade sin första dag på dagis idag, då passar Hugo på att bli sjuk. Det ställer till lite då jag redan ligger efter i skolan =(. Hugos farmor förbarmade sig då och Hugo fick åka till henne idag *tack*. Känner mig hemsk som skickar iväg mitt barn som är sjukt men kändes bättre då Hugo sa att han ville åka till farmor trots att han mådde riktigt dåligt.
Bara att ta sig över alla hinder så blir det bra till slut. Barn och familjen kommer i första hand, skolan och träningen löser sig alltid!
Du kommer snart hoppa iväg från den här platån, det är nog bara kroppen som behöver vänja sig lite... Det är vansinnigt segt att inte se resultat på ett par veckor, men sen släpper det igen och du har ju kommit långt mer än halvvägs till ditt mål! Vintern är hopplös, för influensor snurrar runt oavbrutet - det känns som att någon alltid är sjuk. Men, det är snart vår :-)
SvaraRaderaOch du, vilken jäkla inspirationskälla du är! Jag känner mig ännu mer peppad av att läsa om dina framgångar - fan vad du är bra!!! Jag sitter och hejar på avstånd, för jag vet att du kommer nå din målvikt. Heja dig!!!
Bamsekram!
Tack syster, värmer så att höra! Svårt att se vad jag åstadkommit, ser bara vad jag har kvar ;). Så kul att läsa i din blogg om hur du kämpar!
Radera